Ja...helt plötsligt är denna dagen över och förbi. Dagen som jag och mina chefer började prata om i mars-april. Då kändes det som en evighet hit. Men en evighet går tydligen fort!

 

Klubben och styrelse började även vi planera i god tid vilket jag tror har gjort att det blev så bra som det blev! Även om det kanske inte syntes så är vi en liten klubb och till en sådan här dag krävs det mer än om det endast vore en vanlig tävling. Vem kunde köra dit hinder och mattor?, Hur skulle vi fixa staket och avspärrning?, Hur stor yta skulle vi få, klapphörna - vad behövde vi till den? Ja, frågorna var många men jag tycker vi fick ihop det super. Bättre kunde det inte bli!

 

Lördagen blev en tidig historia. Halv åtta var jag och Linnea framme i Stenhagen oh mötte upp Jessica, Veronica, Cecilia, Emilia och Stina. Efter att funderat fram och tillbaka vart Veronica skulle parkera släpet lyckades vi till slut få ut mattor och hinder. Då kom vi på att vi glömt infångare till höjdhindret och var kanske i behov av fler mattor. Så Jessica drog iväg mot 4H igen för att hämta det som saknades. Dagens första skratt tror jag kom när en förälder löste problemet med en saknad staketstolpe genom att helt plötsligt komma gåendes med en planka. Kändes som något man inte bara hittar sådär mitt på en parkering vid en massa butiker.

 

När vi fick ytterligare någon matta kunde vi bygga ut banan. Märkte på mina klubbkompisar att de tyckte oj! det här blir trångt. Själv var jag rätt lugn. Tro mig, har sett tusen ggr värre! De kaniner som fick hoppa final i lättklassen märktes det ingenting på att de tyckte banan var trång. Tror mer att det var underlaget på banan som gjorde att de flesta kaninerna tycktes frysa fast lite i mattan.

 

När finalen skulle dra igång kom de första som hade med sig kanin och ville prova på. Vill tacka alla som kom och testade. Kan erkänna att vi inte trodde det skulle komma så många men det blev en positiv överraskning och ju fler desto roligare! Vill även här ge en enorm kram till mina underbara klubbkompisar! Jag hjälpte knappt till alls på prova på då jag tycker mina klubbkompisar är så mycket bättre än mig på att lära ut.

 

Själv sprang jag runt som en yr höna kändes det lite som. Vart in i butiken och sa hej till kollegorna och även till veterinärerna. Yla charmade nog in sig där :)

 

Vi kom efter ett tag även igång med lite uppvisning på bnan. Mina underbara töser Yla och framförallt Tinka tycktes älska uppmärksamheten och publiken. De hoppade super även om banan blev ännu trängre när hinderna höjdes och längdes. Vi kom även på att uppvisningen blev en bra chans att visa hur man ska föra, hålla sig bakom kaninen etc. Som jag tror många märkte som var där och prova på så är kaninhoppning inte alls så lätt som det ser ut.

 

Jag skulle kunna skriva en roman om denna fantastiska dag som avslutades med en liten tävling för de som varit och provat på. Ni alla var superduktiga och jag hoppas se alla den 7:e september då vi har nybörjarkurs. Jag hoppas ni gav era duktiga små långöron något extra gott på kvällen för de var de verkligen värda!

 

Till sist vill jag ge alla kramar i världen till världens bästa klubbkompisar! Tack för ni gjorde att denna dagen kunde genomföras! Tack för ni är de ni är och Tack för ni står ut med alla mina tokiga påhitt. Ni är fantastiska!

 

 

//Sandra